Star Wars: Dark Empire

Dark Empire
Marvel hade lagt ned sin långa utgivning av Star Wars-serier, och några år förflöt. Jag led av svår Star Wars-abstinens, men kunde till viss del råda bot på den med rollspelet från West End Games. Sedan upptäckte jag Dark Empire via Alvglans, men det blev till sist att beställa den från SF Bokhandeln. Jag fick de fyra första numren (av totalt sex) levererade samtidigt. Redan omslaget ni ser ovan, målat av Dave Dorman, var lockande snyggt. Och när jag öppnade serietidingen... Tom Veitchs och Kam Kennedys stilfullt målade akvareller i dovt mörka färger, teckningsstilen och berättandet tig andan av mig. I och med detta verk kom de båda upphovsmännen att lägga grunden för mycket av det som komma skulle. Ulic Qel-Droma, som kom att vara en av huvudpersonerna i Tales of the Jedi-serierna, nämndes här för första gången, liksom holocroner.

Meningen var egentligen att Dark Empire skulle utspelas innan Timothy Zahns Thrawn Trilogy, men då Zahn vägrade skriva in referenser till Dark Empire i sina böcker, flyttade man fram Dark Empire till ett år efter Timothy Zahns böcker. Några mindre korrigeringar i texten gjordes, men då det låg så nära publikation kunde inte några större ändringar göras.

Handlingen kretsar kring Palpatines pånyttfödelse i en klonad kropp. Personligen har jag aldrig haft något emot det, även om det delade EU-fansen i två läger. Det avhandlades även i andra Star Wars-baserade verk, som Timothy Zahns The Thrawn Duology, där han åter Mara Jade säga att hon inte var övertygad om att det verkligen var kejsaren som återvände. I och med Revenge of the Sith då Palpatine berättar för Anakin om Darth Plageius strävan efter evigt liv känns det dock inte så osannolikt att det skulle kunna vara en canon-historia i Star Wars-galaxen.

Dark Empire lät också Boba Fett återvända, något som fick stor betydelse för många andra romaner och serier.

I serien fick också Leia visa att hon skolats i Kraftens vägar av sin bror, något som sedan kom på skam under många kommande år i romanerna och serierna innan man återupptog den tråden långt senare. Jag uppskattade mycket Dark Empires tolkning av hur händelserna i Star Wars-galaxen utvecklats och håller den fortfarande kanske allra högst av allt publicerat material till Expanded Universe.

Slutligen, Dark Empire är ett mästerverk som väl förvaltar arvet efter originaltrilogin. Cam Kennedy och Tom Veitch har lyckats med konststycket att skapa en space opera som är lika medryckande och stämningsfylld som den bästa filmen i sagan, The Empire Strikes Back. Och det vill inte säga lite...

Betyg: 5 spelgalningar av 5 möjliga

Fotnot; Dark Empire kom också i en radiodramatisation som faktiskt är helt okej, samt en mycket matnyttig sourcebook från West End Games.